Lagersberg tar återigen på sig rollen som försvarare av de eviga värdena. Det har framkommit att en och annan samhällsmedborgare inte uppskattar David Bowies musik, d v s hans "låtar". För Lagersberg är detta tråkigt att höra. Lagersberg har mer eller mindre vuxit upp med Bowie och hans musikkonst och kan med gott samvete säga att det gjort Lagersberg till ett bättre "gäng". Bowie talar i sina texter om att världen inte är en ful plats, utan snarare en plats fylld av möjligheter och glädje! Det är genom musiken, och kanske fr a genom Bowies musik, som man kan upptäcka detta. "Den minoritet 'surpuppor' som inte uppskattar Davids (David Bowies) musik skall inte ta glädjen från oss andra", utropar Lagersberg och slår nävarna i bordet.
Nästa steg i Bowie-kampanjen blir att sjunga hans sånger på gator samt torg. Detta kommer ta sin början så fort det blir augusti, den månad som mer än någon annan förknippas med David Bowie. Heja David!
torsdag 4 juni 2009
onsdag 3 juni 2009
Lagersberg slår sig på hiphop!
Det ekar mellan väggarna i Luthagen. Vad är det som låter, vad är det som låter? Frågar sig allmogen och borgarna. Jo, det ska Lagersberg tala om! Det är Lagersberg som har slagit sig på hiphop. Beslutet att slå sig på hiphop fattades redan i slutet av mars månad, men först nu har planerna sats i verket på allvar. Och som det låter! Smäktande harmonier och skönt "gung" i förening med texter om det hårda livet å gatan. Lagersberg lever numera "gangster-liv"och försummar inte att tala om det i sina texter!
Endast ett försumbart antal klagomål har inkommit till ordningsmakten angående ljudvolymen. Desto fler är då de glada tillrop och uppskattande kommentarer som Lagersberg fått angående "projekt hiphop" som Lagersberg själva kallar det hela. "Vi kommer snart att kontakta ett stort världsomspännande skivbolag för att ge ut skiten", låter en av medlemmarna i Lagersberg hälsa, med sedvanlig "hiphop-aktig" vanvördighet. "Hiphop is not dead!", säger han vidare, och sätter iväg för att "slänga på en skön platta", som han uttrycker det. Lycka till!
Endast ett försumbart antal klagomål har inkommit till ordningsmakten angående ljudvolymen. Desto fler är då de glada tillrop och uppskattande kommentarer som Lagersberg fått angående "projekt hiphop" som Lagersberg själva kallar det hela. "Vi kommer snart att kontakta ett stort världsomspännande skivbolag för att ge ut skiten", låter en av medlemmarna i Lagersberg hälsa, med sedvanlig "hiphop-aktig" vanvördighet. "Hiphop is not dead!", säger han vidare, och sätter iväg för att "slänga på en skön platta", som han uttrycker det. Lycka till!
lördag 18 april 2009
Finkel som finkel
Lagersberg har noterat att det på Lidl säljs folköl av märket Finkbräu.
Finkel på tyska heter tydligen fusel, enligt Google translate.
måndag 22 december 2008
Hur du undviker att bli lurad på Internet i juletid!
En tämligen ny juletradition i Sverige är att folk, människor, kalla dem vad du vill du, blir lurade på Internet. Lagersberg har därför tagit fram ett handlingsprogram för att du som konsument skall kunna känna dig trygg i ditt över datanätet företagna distanshandlande.
Två varningsflagg som bör få dig att tänka ett varv till då du stöter på en av dig tidigare ovittjad elektronisk handelsbod:
1. Har företagets anställda kort på sig själva på sin hemsida? Om ja - bra, detta är ett gott tecken på att någon som ser ut så faktiskt också finns i verkligheten. Om de som arbetar på företaget har någon form av svart tygskynke med utklippta hål för ögonen över desamma bör du trots allt dra öronen åt dig. Antingen rör det sig här om så kallade Kalle Anka-skurkar, eller Zorro. Zorro har, så vitt Lagersberg vet, ej ännu gett sig in i e-handeln. Om du trots detta misstänker att det kanske ändå är Zorro som förestår hemsidan, studera fotografiet och försök finna en hatt eller en slängkappa, vilka båda är typiska attribut för den maskerade hämnaren Zorro. Om du med viss säkerhet säkerställt att Zorro står bakom hemsidan kan du lugnt fortsätta med ditt köp, då Zorro i allmänhet är att lita på. Om de typiska Zorro-attributen saknas, men den svarta masken sitter som ett smäck över ögonen bör du söka dig till en annan, mindre skurkaktig sida, då bilden troligen föreställer en så kallad bov.
2. Tar butiken endast mot förskottsbetalning och har priser som är för bra för att vara sanna? Ajajaj, nu bränns det rejält i näshåret, om det nu vore näshårets temperatur som i vår kultur indikerade att något luktade bedrägeri. Det är det nu inte för den som trodde det, men låt oss för ett ögonblick anta att det var så. Då skulle näshåret stå i högan lågor. Låt Lagersberg illustrera med ett exempel. En man som du aldrig träffat på tidigare kommer fram till dig på stadens gator eller torg och frågar om du vill köpa en billig platt televisionsapparat. Det vill du, då du länge velat ha en dylik. Efter att ha försäkrat dig om att mannen inte är från Radiotjänst, och endast med sin fråga försökt att lura dig att erkänna att du minsann redan har en TV du inte betalar licensavgift för, meddelar du dig intresserad. Mannen säger då att du om tre dagar får TV:n hemskickad till dig, om du betalar de 10 000 kronor den kostar här och nu. Det gör du. Ingen TV kommer. Du gråter av förnedring. Nu var detta dock ett något missvisande exempel; i verkligheten kostar en vara aldrig exakt 10 000 kronor, utan snarare 9 998 kronor, eller varför inte 9 999,99 kronor, som vissa, företrädesvis tyska här onämnda, kedjor, ibland, lyckligt ovetandes om att ett-öringen för många år sedan avskaffades i Sverige, skyltar med.
En lustig tvist på historien får du om du istället skulle ha givit mannen 10 000 kr, utan att mannen hade förbundit sig att leverera någonting alls. Då hade du istället för bedragen varit oerhört givmild, och istället för att få stå med dumstruten på torget, hade du hyllats som en barmhärtighetens man. Världen är allt bra konstig ibland.
Lagersberg ämnar för närvarande inte öppna en webshop. Den dagen, den sorgen, bedrägeriroteln!
tisdag 2 december 2008
Lagersberg berättar - Svarta Fåret
Bilen var av märket Saab och modelltypen 900i årsmodell 1985. Då bilen på sin tid tillverkades i Trollhättan, Sverige, är den att klassa som miljöbil, då transporten från tillverkningsstället inte är särdeles lång och arbetarna på fabriken till största del åt lokalproducerade rovor och betor. Bilen är också att klassa som "Fair Trade" då arbetarna enligt den svenska modellen åtnjöt drägliga löner och sunda arbetsförhållanden. Som bilden förtäljer var bilen extrautrustad med svart lackering och beige innerklädsel med svarta detaljer i form av handtag och kaffefläckar.
Detta är historien om Saab 900i, eller Svarta Fåret, som Lagersberg valde att döpa honom till.
Svarta hade en mörk barndom. Köpt av Jämtlands president blev det många norrlandsmil det första året. Under den s.k. yuppieeran under större delen av det sena åttiotalet fick Svarta Fåret över artgränserna slita hund på Guldkusten, Norrland. Efter deltagande i ett misslyckat kuppförsök år 1991 i Jämtland deporterades dock Svarta till fängelseön Gotland, där ett omänskligt slit i kalkstensgruvorna väntade. Efter en diet på vatten och bröd surnade dock Svarta till. En morgon vägrade han att starta, trots att den niosvansade katten ven över bakspoilern. Uppbogserad till ytan ställdes han på en enslig skogsväg för att invänta försurningsdöden.
Här vände det för Svarta. I skogen hittades han av några tomtar och troll, som pimpade Svarta och skämde bort honom med motorolja och ny kylarvätska. Under tiden hade Svartas mamma och pappa, en späd gammal rosthög till Daihatsu och en stor stark Saab 9000 T16 börjat ana oråd, då Svarta slutat skicka hem sina navkapslar för tvätt. I ett fåfängt räddningsförsök körde de både i diket strax utanför Örebro, då förare saknades. Svarta gick det dock ingen nöd på. Frisk och stark kördes han en morgon in till Hemse av ett gammalt stentroll från Västergötland. Stentrollets lim torkade dock snabbt i solen denna varma augustidag, vilket föranledde reparationer på det lokala dagiset. Under tiden snoddes Svarta av lokala ynglingar som ville se Stockholm.
En strävsam barnfamilj hittade Svarta olåst på gotlandsfärjan och tog honom som sin egen. Tre år senare, efter att ha givit familjen mycket glädje och gamman, kom Svarta sedan i Lagersbergs ägo. I Lagersbergs tjänst har Svarta levt opp och om. Efter många förlustelseresor runt om i den uppländska landsbygden tar Lagersberg nu dock farväl. Vi kanske ses i framtiden, Svarta!
torsdag 27 november 2008
Legalitetsprincipen
Delar av Lagersberg sitter för tillfället och grunnar över om legalitetsprincipen går att göra lite roligare. För de som inte vet det återfinns nämnda princip typ i Regeringsformen 1:1, vilket är en grundlag i Sverige. Såsom grundlag är Regeringsformen lite finare än övriga lagar. Ibland står lagen till och med först i hela lagboken. Att stå först i den första lagen är förstås väldigt fint för en paragraf. Med tanke på detta torde legalitetsprincipen vara den viktigaste principen i hela den svenska rättsordningen. En grundmurad grundsten från riktiga uppländska tegelbruk, för att använda en värdslig metafor.
Lagersberg gillar grundstenar. De går att bygga vidare på. Utan grundstenar i vardagen faller samhället snabbt ihop. Se bara på hur de murar i en del misslyckade länder. Bara hårt packad lera med stampat jordgolv. Inte direkt några grundstenar där inte. De har säkert inte ens någon regeringform att tala om. Eller legalitetsprincip för den delen. Ett tag på sextiotalet försökte vi i Sverige bygga hus med hjälp av grundstenar av hårt packade corn flakes. Det gick åt helvete. Kanske kan andra länder lära sig lite om den svenska grundmurade legalitetsprincipen och börja bygga bättre hus?
Nåja, åter till legalitsprincipen. Den är för tillfället inte särskilt rolig. Så här kommer den till uttryck i lagtexten:
Legalitetsprincipen framförs vanligen i stora rättegångssalar tillfälligt uppställda på idrottsplatser eller andra öppna ytor. Legalitetsprincipen visas dock även på teatrar, klubbar, mässor, på gatan och i naturen.
Lagersberg gillar grundstenar. De går att bygga vidare på. Utan grundstenar i vardagen faller samhället snabbt ihop. Se bara på hur de murar i en del misslyckade länder. Bara hårt packad lera med stampat jordgolv. Inte direkt några grundstenar där inte. De har säkert inte ens någon regeringform att tala om. Eller legalitetsprincip för den delen. Ett tag på sextiotalet försökte vi i Sverige bygga hus med hjälp av grundstenar av hårt packade corn flakes. Det gick åt helvete. Kanske kan andra länder lära sig lite om den svenska grundmurade legalitetsprincipen och börja bygga bättre hus?
Nåja, åter till legalitsprincipen. Den är för tillfället inte särskilt rolig. Så här kommer den till uttryck i lagtexten:
1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
Inte särskilt kul, eller hur? Lagersbergs liggande förslag, som Lagersberg ämnar föredra införsvenska riksdagen måndagen den 17 maj, lyder som följer:
1 kap. Statsskickets grunder
1 § Legalitetsprincipen är en nöjes- och konstform med tonvikt på förevisning av akrobater, jonglörer, luftartister, clowner och dresserade djur, i en rund arena kallad mälardalen.Legalitetsprincipen framförs vanligen i stora rättegångssalar tillfälligt uppställda på idrottsplatser eller andra öppna ytor. Legalitetsprincipen visas dock även på teatrar, klubbar, mässor, på gatan och i naturen.
Det skulle Lagersberg gå och titta på! Inte som den gamla tråkiga Legalitetsprincipen direkt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)